rakennusperinto.fi

I en trossbottenkonstruktion är stenfoten försedd med ventilationsöppningar, som sluts till inför vintern med de första minusgraderna och öppnas åter vid islossningen på våren. Om öppningarna inte täcks för under vintern, kan det leda till att golven blir kalla.

En annan orsak kan vara att golven har dålig värmeisolering. I så fall kan det räcka med att ta upp golven endast invid väggarna (utan att söndra brädorna!) och tillsätta isolering, så att luften inte kommer åt att cirkulera under golvbrädorna. Tilläggsisoleringen bör väljas så att den konstruktionsmässigt fungerar tillsammans med den gamla. Om sågspån har använts som isolering tidigare, kan sågspån användas alltjämt. Spånet ska vara torrt och innehålla också grövre kutterspån. Cellull är ett modernt isoleringsmaterial, som fungerar bra tillsammans med gamla konstruktioner.

Ibland behövs inte ens någon tilläggsisolering, utan det räcker med att man täpper igen den springa mellan golvet och väggen som ligger bakom fotlisten och som det drar ifrån. För det ändamålet lämpar sig till exempel linisolering eller limpapper. Fotlisten tas varsamt loss och linisoleringen pressas in i springan eller så limmas limpappret på springan. Slutligen spikas fotlisten fast på nytt.

Det går också att leva med kalla golv om man lägger tillräckligt med mattor på golven och använder yllesockor. Åtminstone i södra Finland är den verkligt kalla vintern numera rätt kort.

Svar från byggnadshistoriska avdelningen vid Museiverket.