rakennusperinto.fi

Norra Karelen

Norra Karelens historia präglas av dess geografiska läge i intressesfären mellan två riken och två religioner. Landskapsmässigt är det en del av skogstrakterna i övre Karelen och Insjöfinland. En fast bosättning har funnits ända sedan medeltiden. Byarna byggdes glest på skogshöjderna på vars sluttningar man röjde åkrar genom svedjebränning. Typiska exempel finns framför allt i Ilomants och Kiihtelysvaara. Kulturlandskap och byggnader som uppkommit i anslutning till svedjebränning kan ses i Murtovaara i Valtimo. Svedjebränningen, som fortsatte långt in på 1800-talet, har lämnat sina spår bl.a. i de talrika kulturlandskapen och i skogarna som domineras av björk.

Det ortodoxa Ilomants var landskapets äldsta förvaltningscentrum. Stadskulturen är relativt ny; Brahea, som grundades 1653 för att reglera handeln mot Vitahavet, existerade knappa trettio år. Joensuu, som är beläget i korsningen av viktiga trafikleder, blev en centralort på 1700-talet och stad 1848. Nurmes köping grundades 1876 och Lieksa 1936 på den plats där Brahea tidigare legat. De offentliga byggnaderna och äldsta husen i Joensuu finns enligt rutstadsplanen i och kring parken vid den hamn som bildats vid Pielis älv. Rymd mellan husen, björkalléer och brandgränder mellan kvarteren är typiska för Nurmes rutplan.

Industrimiljön i Utra samt Puhos bruk, som grundades av kronofogden Gabriel Wallenius, hör till det tidigaste industriella arvet från 1700-talet. Möhkö bruk från medlet av 1800-talet var ett av de största sjömalmsbruken i Finland. För att förbättra transportförbindelserna för industrin grävdes landskapets första kanaler, den så kallade  Mustonens kanal i Puhos och Utra kanal i Pielis älv 1832.

Kronans ämbetsmän, domare och fogdar byggde åt sig förvaltningsbyggnader, vilka var jämförbara med herrgårdar, såsom Lamminniemi och Simananniemi i Libelits samt Jouhkola och Suorlahti i Tohmajärvi.

Närvaron av två kyrkosamfund syns i mångfalden av olika slags kyrkor och minnesplatser. I Ilomants återspeglar den lutherska och den grekiskortodoxa kyrkan, som ligger på var sin backe, en tid av lång koexistens. Den lilla tsasouna som byggts på krönet av Hattuvaara är den äldsta bevarade företrädaren för sin typ i Finland. Många begravningsplatser samt gränsbyarnas bönehus, som byggdes efter krigen, vittnar om en gammal ortodox tradition.

Länkar

Norra Karelens museum. (på finska)
http://www.jns.fi/Resource.phx/sivut/sivut-museot/pohjoiskarjalanmuseo/index.htx

Norra Karelens ELY-centralen.
http://www.ely-keskus.fi/swe/Ely_centralerna/Norrakarelen/Sidor/default.aspx

Från ”joen suu” till Joensuu. (finska). Hembygdslära på Internet
http://vianova.jns.fi/
[Undervisningsministeriet]