Första sidan » Finländsk byggnadskultur » Byggnader och miljöer » Städer och centra
Städer och centra
Staden med sina gator, bostads- och affärshus, torg, öppna platser och parker förändras hela tiden. Sida vid sida med det nya lever och utvecklas det historiska. På en och samma gata kan byggnaderna härstamma från olika årtionden, ibland kan husen ha en åldersskillnad på t.o.m. ett par hundra år. Gatunätet är ofta äldre än byggnaderna.
Städerna i Finland var länge mycket små. I Borgå, Nådendal och Raumo är medeltiden fortfarande närvarande i gatorna och de oregelbundna tomterna; byggnaderna, med undantag av kyrkorna, är av yngre datum. På 1600-talet fick städerna en regelbunden rutnätsplan. Bostadshusen låg längs gatorna medan bodarna och fähusen omgärdade gården. Staden var grå till färgen, eftersom trähusen inte på den tiden målades utvärtes. Offentliga byggnader, såsom kyrkan och rådhuset, byggdes vanligen av sten.
I flera städer kan man fortfarande skönja den med tanke på brandrisken glesare rutnätsplanen från början av 1800-talet. Typiska för en sådan empirestad är också envånings trähus, vilka målats i ljusa färger.
Industrialiseringen, anläggandet av hamnar och byggandet av stenhus medförde tillväxt och förändring i städerna på 1800-talet. När kommunikationerna utvecklades drogs järnvägar och nya trafikleder in i stadskärnan. De större städerna växte från agrara handelsstäder till kontinentala stenstäder. De mindre landsortsstäderna fick vänta på förändringen in på 1960-talet.
Efter andra världskriget revs många historiska stadskärnor och ersattes med stora affärs- och kontorshus. I utkanten av städerna byggdes omfattande bostadsområden; dylika områden från återuppbyggnadstiden finns i praktiskt taget alla städer. På 1950-talet började man bygga förorter med flervåningshus i sten.
Den nutida staden både utvidgas och förtätas på samma gång. Nya trafikleder dras till bostads-, affärs- och industriområden. I och med att industrin och hamnarna flyttar till randområdena återvänder bosättningen till stadskärnan.
Artiklar
Den historiska finländska staden, Pekka Kärki
Industristäderna, Johanna Nurminen, Museiverket
Bostadsbygge i Finland på 1900-talet, Mikko Härö, Museiverket
Egnahmsboendets kulturhistoria, Kirsi Saarikangas, Helsingfors universitet
Klang i konserthusen, Riitta Niskanen, Museiverket
Faserna i bostadshöghusens arkitektur, del 1/5, 1880–1920 från nyrenässans till nyklassicism. Tommi Lindh, Museiverket
Faserna i bostadshöghusens arkitektur Del 2/5: 1920–1940 från nordisk klassicism till funktionalism. Tommi Lindh, Museiverket
Faserna i bostadshöghusens arkitektur Del 3/5: 1940–1960 från ”förtitalism” till rationalism. Tommi Lindh, Museiverket
Köpcentrumen, förstädernas oaser. Tommi Lindh, Museiverket
De första förorterna var början på områdesbyggandet. Tommi Lindh, Museiverket
Var hamnade korpen, örnen och lejonet? Margaretha Ehrström, Museiverket
Länkar
Arkitektonisk promenad i Helsingfors. (på finska).
http://www.avoin.helsinki.fi/oppimateriaalit/taidehistoria/virtuaali/
[Helsingfors universitet, Öppna universitet]
Byggnader i Helsingfors från självständighetstiden. (på finska).
http://www.hel2.fi/kaumuseo/kavely/itsen/kavely.html
[Helsinfors stad]
Fotografier från kvarteren i Helsingfors stadskärna. (på finska).
http://www.korttelit.fi/
[Lari Mattila]
Hagalund 50 – arkitektur, konst och berättelser.
http://www.weegee.espoo.fi/tapiola50/frontpage_sw.asp?n=true
[Esbo stads kulturcentral, WeeGee-projektet]
Helsingfors’ glöd. (finska). På strövtåg i den historiska huvudstaden 1808–1945.
http://www.historia.edu.hel.fi/
[Helsingfors stad]
Nylanderi.fi.. En virtuell resa i huvudstadsregionens historia, där man presenterar arkitektur, offentliga byggnader och historiska kartor.
http://www.nylanderi.fi/
[Esbo stads kulturcentral, WeeGee-projektet]
Om trafiken i Helsingfors sedan början av 1800-talet. (på finska).
http://www.hel2.fi/kaumuseo/ratikkasivut/index.htm
[Helsinfors stadsmuseum]
Panoramabilder av Helsingfors 1865 och 2003. (på finska).
http://www2.helsinginsanomat.fi/extrat/kaupunki/panorama/Hki_panorama_intro.html
[Helsingin sanomat]
Promenadrutt som följer trähusen på Helsingforsudden. (på finska).
http://www.hel.fi/kaumuseo/kavely/puutalot/puukavel.html
[Helsinfors stad]
Gamla Brahestad. (på finska).
http://www.kirjastovirma.net/vanharaahe
[Virma-projekt]
Gamla Raumo. (på finska).
http://www.oldrauma.fi/index_sf.html
[Raumo stad]
Guidekarta på webben om arkitekturen i Kuopio. (på finska).
http://savo.safa.fi/
[Savon arkkitehdit SAFA]
Kartor över Finlands städer från år 1902.
http://www.histdoc.net/historia/se/kartat.html
[Pauli Kruhse]
Koskesta Voimaa. – webbutställning om industrin i Tammerfors. (på finska)
http://www.historia.tampere.fi/etusivu.htm
[[site.defaults.creatorTextGoesHere]]
Stadsparkerna i den historiska stadsmiljön. (på finska).
http://agricola.utu.fi/tietosanomat/numero4-98/puistot.html
[Finlands historienätverk – Agricola]
Tavastgatan i forna tider. Berättelser från Tammerforsmuseernas bildarkiv. (på finska)
http://www.tampere.fi/ekstrat/vapriikki/nayttely/katu/
[[site.defaults.creatorTextGoesHere]]
Webbutställning i form av kartor över de byggnadshistoriska objekten i Tavastehus. (på finska).
http://www.hameenlinna.fi/Kulttuuri/Museot/Taidemuseo/Info/Historia/Rakennushist...
[Tavastehus stad]
Webbutställning över de arkitektoniska objekten i Imatra. (på finska).
http://www.imatra.fi/arkki/
[Imatra stad]
Arkeologiska inventeringar av städer från Vasa- och stormaktstiden. (på finska).
http://www.nba.fi/fi/kaupunkiarkeologia
[Museiverket]
